Miljövänlig halkbekämpning på parkeringsplatser i Uppsala

Salt är inte det enda alternativet

Varje vinter samma visa. Temperaturen kryper ner mot nollan, fukten lägger sig som en hinna på asfalten, och plötsligt är parkeringsplatsen en skridskobana. Det klassiska svaret? Vägsalt. Tonvis med det. Men vet du vad? Det finns bättre sätt.

Vägsalt – natriumklorid – har använts i decennier. Det fungerar. Absolut. Men priset vi betalar syns inte direkt. Det syns i grundvattnet, i de rostiga bilunderredena, i de döende gatträden längs Kungsgatan och i den långsamma förgiftningen av Uppsalas vattendrag. En enda parkeringsplats kan sprida hundratals kilo salt under en vinter. Multiplicera det med alla fastigheter i staden. Siffran blir obehaglig.

Vad menar vi egentligen med miljövänlig halkbekämpning?

Det handlar inte om att låta folk halka. Låt oss vara tydliga med det. Säkerheten kommer först – alltid. Men det handlar om att välja metoder och material som gör jobbet utan att förstöra det som finns runt omkring oss.

Konkret pratar vi om saker som stenflis, sand med rätt kornstorlek, kaliumformiat och betsocker-baserade lösningar. Ja, du läste rätt. Betsocker. I flera kommuner i Mellansverige testas redan saltlösningar blandade med biprodukter från sockerproduktion, vilket sänker fryspunkten effektivt utan samma miljöpåverkan. Och det bästa av allt – det fungerar vid lägre temperaturer än vanligt salt.

Stenflis är en annan favorit. Den ger fantastiskt fäste på isiga ytor, den smälter inte ner i grundvattnet, och den kan faktiskt sopas upp och återanvändas. Tänk på det. Ett halkbekämpningsmedel du kan använda igen. Det är inte raketvetenskap, men det kräver att någon faktiskt gör jobbet ordentligt – att flisen sprids jämnt, att den samlas in på våren, att parkeringsplatsen hålls ren.

Uppsala har speciella förutsättningar

Uppsala ligger i ett område där vintrarna pendlar. Ibland minus femton i veckor. Ibland plusgrader i januari med regn som fryser till is på natten. Den där berg-och-dalbanan gör halkbekämpning till en riktig utmaning. En metod som funkar i Kiruna – där det är torrt och kallt – fungerar inte nödvändigtvis här.

Parkeringsplatser i Uppsala har dessutom ofta nära koppling till känsliga miljöer. Fyrisån rinner genom staden. Grundvattnet är en resurs som kommunen aktivt skyddar. Fastighetsägare som driver parkeringsplatser nära vattendrag har ett extra ansvar, och faktum är att allt fler ställer krav på sina entreprenörer att använda miljöanpassade metoder.

Professionell snöröjning i Uppsala innebär idag mycket mer än att bara ploga och salta. Det handlar om en helhetslösning där snöbortforsling, mekanisk isbekämpning och miljövänliga halkbekämpningsmedel samverkar. En bra entreprenör vet vilken metod som passar vilken yta, vilken temperatur och vilken tid på dygnet.

Mekanisk bekämpning gör enorm skillnad

En sak som ofta glöms bort: den mest miljövänliga halkbekämpningen är den som förebygger. Om du plogar snabbt och noggrant – innan snön packas till is av bilhjul – minskar behovet av kemikalier dramatiskt. Så enkelt. Så underskattat.

Moderna sopvalsar och plogar med gummiskär kan skrapa bort is och packad snö utan att skada asfalten. Kombinera det med en tunn spridning av stenflis på de ställen där det ändå blir halt – vid lutningar, vid ingångar, vid övergångsställen – och du har en parkeringsplats som är både säker och skonsam mot miljön.

Jag har sett parkeringsplatser där man spridit salt så tjockt att det knakar under skorna. Det är inte omsorg. Det är slöseri. En välskött yta behöver en bråkdel av den mängden om grundarbetet – plogningen – gjorts i tid.

Dags att ställa krav

Om du förvaltar en fastighet med parkering i Uppsala, ställ frågan till din entreprenör: vilka halkbekämpningsmedel använder ni? Hur mycket salt sprider ni per kvadratmeter? Finns alternativ? De flesta seriösa aktörer har redan svaren. Men de behöver höra att du bryr dig.

Miljövänlig halkbekämpning kostar ibland marginellt mer. Ibland kostar den faktiskt mindre, eftersom du slipper reparera skadad marksten och rostiga brunnslock. Men oavsett pris – det är en investering i staden vi bor i. I vattnet vi dricker. I träden vi går förbi varje dag utan att tänka på dem.

Uppsala förtjänar vintrar utan onödigt salt. Och ärligt talat? Tekniken finns redan. Det enda som saknas är viljan att använda den.

29 okt. 2026

Gina Dirawe med kristallen

Gina Dirawi föddes 1990 i Sundsvall. Familjen har palestinska rötter och kommer från Libanon. En farbror som läste i Uppsala lockade Dirawis far till Sverige och denne började studera i Sundsvall. Han gifte sig med en palestinska och de rotade sig i Sundsvall, där Gina Dirawi och hennes tre syskon sedan kom att växa upp. Gina Dirawis farfar var imam i Sundsvall fram till sin död i mars 2011. I Sundsvall gick hon gymnasieskolans naturvetarlinje och studerade därefter statsvetenskap och retorik vid Mittuniversitetet. Dirawi är även utbildad vid Röda Korset i frågor som rör hederskultur och hedersförtryck.